22 JULI 2009

Det är sommar nu. solen skiner och jag är rädd. livrädd!
Solen gick upp för längesen och det var längesen jag slutade kunna sova.

Ju mer man inte vill leva ju räddare blir man för att man ska dö.
av rädsla fortsätter man att leva.
någon logik var det längesen det slutade finnas.

Valerie brände alla broar och dog.
skitig, äcklig och ensam.

Tänk om jag dör i ett jävla tomrum.
i väntan på att det, alltet, ska börja.
inte idag, men kanske imorrn.
nej inte imorrn, men kanske i övermorrn...

Jag har svindel för all denna evighet
och det var så längesen jag slutade kunna fota.